Långpromenad!
Jag klädde på mig rejält ( lite för rejält ) och så gick vi ut. Jag hade inget planerat utan lät fötterna leda oss framåt. Vi gick upp på eljusspåret, där vi mötte en äldre man med en riktigt söt rotweilertik. Folke blev ju som tokig, men mannen och hunden stannade ett par meter bort, hon kunde ju inte bry sig mindre om Folke. Vi började prata lite, för han som de flesta andra undrade vad Folke var för slags hund. Under tiden fick Folke sitta vid min sida och han försökte ju med jämna mellanrum rusa fram till tiken, men det hade han inget för. När han skötte sig fint fick han godisar, det enda tiken brydde sig om var sin boll som hon lekte med. Det var jättebra träning för Folke! Ibland ska man ha tur på sina promenader och möta bra människor med hund. Han förstod mycket väl att jag inte ville att Folke skulle hälsa och stod kvar i kanske 10 min så vi kunde träna. Sen fick vi gå vidare. Vi mötte ganska många hundar idag och det gick väl inte lika bra med dem. Men jag var ändå glad efter mötet med rottis tiken.
Vi gick som vanligt förbi katthemmet på vägen hem och Folke tycker ju det är så roligt att hälsa på dem. Han har ju ett litet gäng med beundrare, speciellt en svart katt som verkar totalt betuttad i honom. Den katten var inte ute när vi kom, den låg inne och mös i ett fönster med en kattkompis. Jag gick fram och sa hej, den började trampa och spinna, men när den såg att Folke var med sprang den ut till oss direkt. Det är så härligt att se! Min dröm är ju att en dag kunna ta med den katten hem. Det enda jag är rädd för är att den skulle gosa sönder Folke....
Sånt där är ju toppenbra! Hurra för såna hundägare, som kommer ihåg hur det var när hundarna var valpar och man faktiskt behövde hjälp av andra med såna här övningar. Jag träffade en tjej med en schäferhane häromveckan som gjorde samma sak för mig - jättehyggligt (och det sa jag till henne också för hon kunde gott ha ett tack för det, tycker jag). I förrgår mötte vi tre hanhundar på raken som stirrade på Frodo (han hatar att bli psykad så där) och sedan skällde på honom. Han sa inget, men jädrans vad arg han var och vilka utfall han gjorde. Skittråkigt, rent ut sagt, och jag hade önskat att de andra hundägarna hade kunnat underlätta litegrann för oss för det sliter rätt hårt på en att försöka bemästra honom när han blir på det där galna humöret...
Vet PRECIS vad du menar... fick en infektion i en muskel antagligen pga av det. Inte kul. Men idag har vi köpt en nosgrimma. Ser ljuset i slutet av tunneln :P
