Korvgrillning i snöoväder
Förra veckan fick vi ( eller ja ok, det kanske var jag då.. ) att vi skulle ha en utedag och grilla lite korv. Det var lördagen innan Marcus skulle åka iväg på jobb. Jag tyckte att det var bra om vi tog en dag ledigt från husrenovering och jobb och bara hade det kul och avslappnat. På fredagen var det jättefint väder med klarblå himmel och strålande sol! Yes! tänkte jag. När vi vaknade på lördagen var det nästan som en vägg av vitt snöfall ute. Men det stoppade inte oss. Nu skulle vi göra det här!
Vi kokade kaffe och packade ryggsäcken med diverse godsaker. Åkte ut till mamma och pappa och begav oss ut i ovädret. Det blåste rejält, men det gjorde liksom inget. Det var bara så underbart att få komma ut i naturen! Har man bara rejält med kläder på sig och VARMA skor så går det mesta. =)
"Det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder"
Pappa och Marcus försöker få igång en brasa.
Mamma gömmer sig för hon tycker INTE om att vara med på kort.
Folke undrar vad det är som händer efter mammas bidrag med lite mögligt hö. Rykte något enormt innan det lugnade ner sig.
Sådärja! "Det tar sig, sa mordbrännaren."
En finfin brasa tar form.
En jättefin gammal lada. Älskar detta gamla, väderbitna träet.
Självklart krånglar det alltid lite med att få till en bra eld, så under tiden får Folke härja fritt =) Apportleksaken är med och Folke springer lyckligt efter den.
Hann inte riktígt med här...
En låååång apport!
Så bär det av igen!
Nu brinner det fint. Nu ska man bara vänta på den fina glöden. Men det orkar man aldrig med så vi grillar endå. Svarta korvar men ack så gott.
Folke vill också ha! Han får en =P Men får självklart arbeta för den, sånt är livet.
Allt som allt var det en härlig dag ute, våra batteriet blev laddade medans kamerans tog slut.
Grattis till den unga prinsessan
Gjorde idag en prinsesstårta på jobbet till ära av den nya prinsessan som kom till världen i morse.
Ha överseende med att den inte är helt rak i linjerna för det är första gången jag provar på detta. Var lite nervöst att måla med choklad på en vit tårta, man kunde ju inte riktigt ångra sig när man väl börjat. =P Men i det stora hela blev jag ganska nöjd.
Arla morgonstund har guld i mund
Kl är nu 05.10. Jag och Folke kom nyss hem från en uppiggande joggingrunda. Ställde kl på 4.20, gick upp och tog mig mitt löparställ, Folke fick sitt ( en reflexväst =) och sen spurtade vi ut. Kom på igår kväll att vi kanske skulle börja röra på oss på morgonen. En joggingtur på morgonen och en promenad på eftermiddagen. Undrar om vi har självdiciplinen att göra om det? Ja Folke är ju lite morgontrött... =P
Långpromenad!
Jag klädde på mig rejält ( lite för rejält ) och så gick vi ut. Jag hade inget planerat utan lät fötterna leda oss framåt. Vi gick upp på eljusspåret, där vi mötte en äldre man med en riktigt söt rotweilertik. Folke blev ju som tokig, men mannen och hunden stannade ett par meter bort, hon kunde ju inte bry sig mindre om Folke. Vi började prata lite, för han som de flesta andra undrade vad Folke var för slags hund. Under tiden fick Folke sitta vid min sida och han försökte ju med jämna mellanrum rusa fram till tiken, men det hade han inget för. När han skötte sig fint fick han godisar, det enda tiken brydde sig om var sin boll som hon lekte med. Det var jättebra träning för Folke! Ibland ska man ha tur på sina promenader och möta bra människor med hund. Han förstod mycket väl att jag inte ville att Folke skulle hälsa och stod kvar i kanske 10 min så vi kunde träna. Sen fick vi gå vidare. Vi mötte ganska många hundar idag och det gick väl inte lika bra med dem. Men jag var ändå glad efter mötet med rottis tiken.
Vi gick som vanligt förbi katthemmet på vägen hem och Folke tycker ju det är så roligt att hälsa på dem. Han har ju ett litet gäng med beundrare, speciellt en svart katt som verkar totalt betuttad i honom. Den katten var inte ute när vi kom, den låg inne och mös i ett fönster med en kattkompis. Jag gick fram och sa hej, den började trampa och spinna, men när den såg att Folke var med sprang den ut till oss direkt. Det är så härligt att se! Min dröm är ju att en dag kunna ta med den katten hem. Det enda jag är rädd för är att den skulle gosa sönder Folke....
Ensam hemma
Det är ju iskallt ute! Och dessutom blåser det ju. Det är ju en sak om det bara är minusgrader med när det börjar blåsa känns det ju dubbelt så kallt som det egentligen är. Men jag har ändå planer på att klä mig i dubbla underställ och ta en´promenad utmed ån, men jag måste erkänna att det känns inte så lockande utan Folke... Är det inte konstigt vad man vänjer sig snabbt med något nytt? Helt ärligt kommer jag inte ihåg hur det var innan vi fick Folke. Försöker komma ihåg och det enda jag kan tänka på är hur tråkigt det måste varit! En gång hund alltid hund. Visst är det mycket jobb, men även så otroligt mycket glädje.
Här sitter jag och blir sentimental när Folke bara är borta en dag. =P
Vilken dag
I morse vaknade jag tidigt, vid 5 för jag hade somnat i soffan igår. Vi började kolla på Eldsdansen som började vid 21, lyckades va vaken i 10 min. Kommer inte ihåg hur jag tog mig in till sängen men på nåt sätt hade jag gjort det :P Så jag låg och tänkte som vanligt när jag vaknar o inte kan sova, sen somnade jag om igen. Vi gick upp för 8 och då var jag taggad. Kanske ska berätta att vi har haft lite problem med hundmöten på våra promenader på sistone och vi har fått lite tips från Eva så jag skulle ordna med det under dagen. Men jag tänkte först ta en härligt ( frysande ) promenad med Folke på morgonen och återigen prova ha en leksak med som störmoment. Vi gick ut ( jag med dubbla underställ och Folke med termotäcke, han tyckte det var aningen kallt åt tassarna... men annars inget problem) till bullerdalen som ligger kanske 500 m bort. Där ser vi en STOR gråhund! YES! tänkte jag. Nu får vi öva. Tog fram kampleksaken och vi kampade och hade oss medan vi följde hunden hack i häl och det gick så bra! Han brydde sig knappt om den andra hunden. När han gjorde det sa jag NEJ! och då tog han kontakt och vi kampade igen. Eftersom det gick så bra bestämde jag mig för att nu ska han få apportera! Och det gjorde han. Han sprang som blixten fram och tillbaka :) Med bara ett litet missöde: min tumme hamnade i vägen på sista apporten och veg sig som om den skulle vart av gummi åt totalt fel håll. FAN! hannjag tänka innan paniken grep tag i mig. Tog av mig vanten och var helt säker på att nu är den bruten, min allra värsta mardröm. Jag ser hur den sväller upp och den gör nåt ¤%@0#¤ ont! Sätt dig FOlke, säger jag med iskall röst. Försöker få på han kopplet men det går inte höger hand.
Oj vad allt bli så mkt svårare med vänster hand! Får tillsut på han kopplet och på med vantarna igen. Folke måste ha känt av att nåt inte var som det skulle för han gick som gud hela vägen hem. Han har ALDRIG gått så bra som då. Jag säger inget på hela vägen, vill bara komma in. Vi möter en granne i huset som säger nåt om hur kallt det är idag. Ja, säger jag, men jag tror jag brutit tummen! Då skrockar han lite glatt och går in i sin port. Jag tror inte han hörde vad jag sa. HAHA så himla absurt! Ett nytt problem möter mig när vi kommer in. Måste ju få av mig ytterkläderna och Folke hans termotäcke. Det går och jag tar snabbt värktabletter. Försöker desperat ringa Marcus som åkt till huset, men det går inte. Kan inte koppla upp på nätet. Når inte ut till nån! Typiskt! Varför ska det hända just nu?! Så jag sätter in Folke i buren och springer tårfylld och i smått panik upp till min faster i porten intill. Hon öppnar lika glad som alltid. Jag har brutit tummen, hasplar jag ur mig. Hon tittar på den och tror att det kan vara en rejäl stukning till min lättnad. Jag lånar hennes mobil och ringer Marcus som är på väg hem då han läst ett mail jag lyckats få iväg till honom. Vi åker direkt till akuten.
Där går allt snabbt. Doktorn klämmer lite och tårarna rinner. Får två dunderpiller och börjar snabbt bli VÄLDIGT trött. Räntgar tummen och får svar att det är inget brutet. Doktorn vill nu ändå klämma, känna och vrida på tummen för att se att det inte är några ledband som är av. Det gör förbaskat ont men går ändå bra efter värktabletterna. Känns skönt att veta att inget är av! Min värsta mardröm återstår. :P
Har vaknat för ett tag sen och sitter nu och skriver allt detta med vänster hand. Tar sin lilla tid. Det är ju tur i oturen att det hände idag för jag är ledig från jobbet till på tisdag :)
På tal om något helt annat. I morse när jag vaknade gick jag upp en vända och såg detta.
Skön stil måste jag säga! Han har hittat sin favoritplats på nätterna. Sen följde han med mig in och gosade i sängen till vi gick upp.
Vad trött man kan vara! Han är världens gosigaste hund ibland!
Slänger med några buskort bara för han är så söt!
Här han tasskon då han fått ett skärsår i trampdynan. Läkte fint.
Avslutar allt med att fresta med några cupcakes jag gjorde för ett tag sedan. Slutet gott, allting gott!
Bilder
Vi måste visa lite roliga bilder också =)
Takstolarna vägs in
Råspont på!
Folke öppnar husses paket utan att fråga om lov
Läskiga får men goa o slicka på
Måste hälsa på hätarna också
Ibland blir det dammigt, då måste även Folke ha munnskydd (men inte speciellt länge om Folke själv får välja)
Maria och Folke har varit ute och gått i den mörka skogen. Vi försökte sätta på Folke en pannlampa också men den gick sönder ganska snart =)
Gjuter plattan för vedspisen
Gamla dörren ut!
Nya dörren in
Gamla dörren ligger framför den nya fina dörren
Nya dörren från insidan
Självklart måste man fika också =D