berglundskaresidenset

I helgen bar det iväg på Kamp och Lekläger nere i Hjortkvarn där Folke kommer ifrån. Det var en mycket lärorik helg med mycket lek och kul saker. Vi fick mycket att tänka på och bra tips. Men ikväll när Jag var ut och kvällspinkade Folke så fick han springa av sig på en gräsplan. Vi övade inkallning och sitt still och ligg still. Men helt plötsligt blev folke döv, jag lovar. Han hörde INGENTING och där stod jag och ropade som en furie, rödögd och ilsken medans Folke glatt sprang runt och såg så där löjligt överlycklig ut med tungan hängandes. Tror ni att jag kunde komma på en enda lösning då? Och inte hade jag en enda leksak med mig och godiset sket han väl fullständigt i! Och till råga på allt går det förbi ett gäng ungdomar och ser eländet och skrattar gott åt oss... lättade ju inte upp mitt sinnelag precis =( Till slut fick jag foten på kopplet och då tog det stopp! Sen fick han gott sitta still ett bra tag och lugna ner sig! Och så ska man berömma han och låta glad när man är så arg så man håller på att koka. Det är inte det lättaste. Men promenaden hem gick riktigt bra i alla fall. Tur det Folke =P

Nu är det dags för bädden så fler bilder om helgen kommer förhoppningsvis i veckan! :D

Idag lärde sig Folke gå ner och upp för en spiraltrapp som är ganksa brant. För att komma ner till husses miljölabb så måste man gå i en hemsk spiraltrapp som man kan se igenom. "Usch! Här ska ingen hund behöva gå ner!" säger Folke och kastar sig ner på golvet. Men husse bara går tills det tar tvärstopp, Folke ligger kvar. Husse plockar fram godis och rycker lite försiktigt i kopplet. Folke reser sig men är mycket avvaktande. "Är det verkligen värt en godis?" tänker Folke. KLART DET ÄR!!! Folke tar två trappsteg ner och får en godis. Folke fösöker smita upp igen med då tar det stopp i kopplet. Husse lockar igen och efter ett tag så kommer de ner, hela och rena. Upp gick det lite bättre, men fortfarande avvaktande till en början. Dagen efter när de skulle ner i källaren igen så gick det hur bra som helst. Folke kanske inte flyger ner för trappen men han går lugnt och försiktigt utan att vara allt för rädd.

I måndags när matte och Folke skulle åka fram till huset och måla så snubblade Folke på bussen. Matte tänkte "klumpiga Folke, du har ju ingen koll som vanligt". Men när de skulle gå av bussen så blev det lite mer än att bara snubbla av bussen, Folke mer eller mindre ramlade av bussen och kunde knappt gå. Matte försökte locka med lillgrabben men han bara vinglade och ramlade omkull. "HJÄLP! vad är det som händer" tänkte matte. Ryggsäck på ryggen, 25 kg Folke och en kylväska med mat i famnen så gick matte till huset. "Tur att det inte var en meter till" pustar matte. När de kommer fram är Folke fortfarande lika konstig och lägger sig bara ner och flämtar. Matte ringer vetrinären och får snart en tid. Matte lägger Folke i byggvolvon och åker in till stan och får komma in till vetrinären väldigt snart. Med största sannolikhet så har Folke slickat i sig utav Frontline som vi hade spayat honom med kvällen innan. Den snälla vetrinären gav Folke en mirakelkur och kände igenom resten av kroppen. "Vilken fin hund ni har, allt känns jätte bra!" sa vetrinären. Folke låg lite groggy på britsen och tänkte "De vet jag väl redan, dummer =D". Det enda vetrinäsren kunde upptäcka var en början till urinvägsinfektion så hon skrev ut några tabletter som Folke ska äta 10 dagar. Husse och matte kan kontatera att det går ganksa bra att få i Folke tabletterna då vi gör övningar och så får han tabletterna som belöning (ibland får han dem även i maten). "Vadå dum? godis eller medicin spelar ingen roll, bara det går att äta" säger Folke och viftar på svansen. Vetrinären ville vara på den säkra sidan så dagen därpå fick vi komma och ta ett blodprov för att se att allt ser bra ut. Lyckligt vis visade inte blodproven på något, allt såg bra ut. Nu är Folke precis som vanligt = busar som aldrig förr!

Hunden Milo på husses jobb är superkul att busa med på bakgården. "Vi busa tills vi bara låg och slickade på varanda =D Hoppas han är här idag också" säger Folke när vi går in genom dörren i kontoret.


Matte lyfter dunderklumpen

Folke sitter fint på en stubbe när vi är ute och går helgprommisen


Husse och Folke



Varför titta in i kameran när det finns roliga tjurar att titta på =D
 


Folke har för ett ögonblick övertager över Milo.

Idag var det finaldags på valpkursen. På schemat stod det valpspår. Folke och de andra hundarna gick upp i skogen. Husse fick gå iväg med värdens bästa burk (eftersom det fanns blodpuddning där i =)) han gick iväg 30m och så ställde han ner den. Husse var väldigt konstig som gick en lång omväg tillbaka till Matte och mig, men men han är ju husse =) Efter 10 min var det dags att försöka leta på den där goda burken. Det var lite svårt att få vittring i början eftersom det var så torrt. Men desto nämare jag kom desto längre ner i backen var nosen. Helt plötsligt hade jag hittat burken och den öppnade sig och ut kom en supergod belöning. "Jag kan inte få nog av godis" säger Folke. Ge mig mer matte! Ge mig mer!!! Vi gjorde om spårövningen ett par gånger och sen var det dags att gå ner till den tråkiga terorisalen. "Jag hatar att sitta still i klassrummet". Husse och matte märker tydligt att Folke inte gillar att sitta still. Efter ett par minuter så börjar Folke att klösa, nafsa och skälla! helt hysterisk. Det hjälper inte att säga till honnom på skarpen som vi brukar göra hemma. Det enda som hjälper är att göra lite kontakt övningar och sen får han ett grisöra, han är lugn så länge grisörat finns att tugga på. Sen är det samma prosedur igen. Det sista vi gjorde på teorin var att Folke fick ett dipom för väl genomförd kurs. "Jag var helt klart bäst i klassen" säger Folke lite kaxigt. Visst är Folke lättlärd men han spelade lite pajas ibland också säger matte. 

Efter kursen gick vi ner till agillitybanan och provade på lite hinder som stod framme. Den stora vippbrädan var lite läskig men det gick några gånger iaf. Balanshindret gick bra men bäst gick det stora A hindret. Folke bara flög över det! Det ser lovande ut inför en framtida agillitykarriär. Vi drog även fram tunneln. "Det var lite läskigt att springa in i tunneln aldeles själv men när jag fick godis var det inga problem att springa igenom" säger Folke efter första bekantskapen med några utav agillityhindren. Vi hoppade även upp på lite bord och stenar, "Nemas problemas" säger Folke om att hoppa upp på saker och ting. 

Vi kan lova er att Folke kommer somna gott efter en dag på brukshundsklubben.


 
Husse och Folke busar järnet ute på åkern.

Folke hade full koll på flocken, det blir bara tydligare och tydligare att han har lite vallgener i sig. När han ville ha fart på Ullis så sprang han runt henne och nafsade henne i bakbenen. Men ibland fick Ullis nog och stongade till Folke =D Gammal är äldst.


Folke och Peo busar. Eller rättare sagt Folke försöker busa och Peo skäller.

Kapplöpning, vem Vinner???

Folke får vara med i sägen och gosa ibland, men sova får han göra i sin säng på golvet.

Noll koll på öronen!

Big nose
 
Tassen är den bästa kudden!


Big nose 2!