Möten i vintervärlden

Man vet aldrig vad en ny dag bär med sig. ALLT kan hända, speciellt om man heter Folke och är en snart 9 veckor lite valp. " Liten? Sa du liten? " Fnyser Folke och tittar surt på matte. " Titta på mina ENORMA tassar och GROVA ben. Vänta bara! Du ska få för liten" säger Folke och hoppar upp i mattes knä och överröser henne med pussar med sin blöta tunga. " Vad säger du nu då? va? va?" Matte kiknar av skratt och ger efter. "Ok. Jag ger mig! Du vinner..den här gången. Kan vi lugna ner oss nu och forstätta berätta om den spännande dagen nu? " "Ok då." Folke lägger sig myndigt på sin goa filt som luktar så gott av hans syskon och mamma.

Jo, en dag kan ALLT hända och den här dagen hade mycket spännande i åtanke till Folke.  Husse hade åkt till sitt jobb som låg så långt borta att Folke inte ens kunde förstå det. Det längsta han hade varit hittills ( om man nu inte räknar med hemresan då ) var upp till bajssopkorgen längst upp i allén. På förmiddagen var det dags för lite uppror och testa gränser. " Man måste ju alltid testa gränserna" säger Folke " Annars vet man ju inte vad man får göra! " Och den här morgonen testade han mattes tålamod må ni tro. För att ge några exempel så tycker matte inte om när Folke biter på den nya soffan, inte att han hoppar upp på rumsbordet för att han också vill ha nybakta frallor till frukost ( att han ätit sin frukost för bara 5 minuter sen har inget med saken att göra. " Mättnad är bara inbillning. Det finns alltid rum för mer ." Det är Folkes lag. ) pinka inne är inte heller populärt, men Folke förstår inte varför. Det är ju så varmt inne och så Brrrrrande kallt ute så det är ju MYCKET bättre att pinka inne. Men gör man det åker man ut direkt samtidigt som matte mumlar ogillande. " Vaddå?" Fnyser Folke " Jag ser ju inte DIG pinka ute, eller hur?" " Nej" Försöke matte förklara. " Det är det som är skillnade när man är människa och när man hund. Vi får pinka inne och det får inte ni." Men Folke förstår fortfarande inte riktigt vad hon menar.  Men det är ju inta bara fyanden på förmiddagen. De har en riktigt lång gosstund på golvet och Folke somnar gott i mattes knä. " Det här är så mysigt"  Matte passar på att plocka undan och städa och hinner till och med sticka lite innan Folke vaknar och måste ut igen. Nu är det dags för lunch, men då ringer mattes telefon. Hon bara pratar och pratar. " Har du glömt min mat?" Folke väntar i en hel evighet på att det 3 minuter långa samtalet ska ta slut nån gång. Äntligen kommer maten ner i rätt nivå. Och den är slut i bara några glufs. " Vart tog den vägen?" Folke tittar förebrående på matte. " Tog du min mat? För jag kommer inte ihåg att jag åt upp den! " Han slickar ren skålen tills inte ens ett doftkorn finns kvar. Detta är en ritual Folke kommer fortsätta med. Det har redan blivit en tradition.
"RRRRiiiiing RRRriiinnng!" Folke bryr sig inte om att det ringer på dörren. Det är inte så intressant, men matte går ändå och öppnar. Folke följer med och tittar nyfiket ut genom dörren. Två helt nya människor kommer. " Vilka är ni?" undrar Folke och springer glatt fram och hälsar med viftande svans och pussar dem båda för han är en väldigt sällskaplig hund och tycker om att gosa med vem det än må vara. Det är mattes kusin och hennes sambo som kommer för att titta på Folke. Och de smälter ögonblickligen. Vem kan stå emot en Folke? Ingen hittills. :) Det blir en långpromenad i solen, men det är ändå så kallt att Folke darrar hel. Då tar matte upp och bär honom en bit och värmer honom. Han passar på att pussa matte i ansiktet och nafsa i det goa håret hela tiden han blir buren. " Du är så snäll så snäll så snäll! " Sen får han gå lite igen. Nu är de framme vid ett stort, stort stenhus. Matte känner på dörren men den går inte att öppna. Både matte och kusinen ser förvånade ut. Det är stängt hos veterinären idag. " Jaha " suckar matte. " Då får vi gå hit en annan dag så du får vägas och se andra hundar." Men än är det inte kört för på andra sidan vägen står det två människor med en svart, glad hund som vill hälsa.  De går fram och hälsar och hunden är glad och snäll. De luktar in varandra men nu vill Folke hellre hälsa på människorna. Speciellt den som sätter sig ner och ler mot honom. Han är inte sen att klänga upp i hennes knä och hon klappar honom glatt. Men han fryser fortfarande och det är dags att gå hem. " Hej då" Folke travar glatt med. Kusinen stannar kvar och matte bjuder på te och mackor. Folke får sig ett gott ben och gnager nöjt på det. " Vilken rolig dag! "
OJ! Nu kommer systern och Peo! Nu blir det lite bus. Men Peo tillåter inte för mycket bus och när Folke nyper honom i ena skinkan blir han riktigt sur och morrar. " Vad har jag gjort?" Undrar Folke förskräckt men glömmer snart sitt misstag och vill busa mer. Men nu får det räcka. Peo får ligga i soffan ( orättvist! ) medans Folke får sova på sin filt. Men det går bra endå. Nu åker Kusinen och hennes Sambo hem och matte och Syster sitter i soffan och pratar och stickar. Peo håller lite koll iafll Folke skulle få för sig något dumt. " Nä, dum får man inte vara. " säger Peo. Det vet han! " Ok, jag får vara lite dum ibland  men det är ok för jag är så liten och söt. =) "   Nu ringer det på dörren igen. Peo springer skällande till dörren och Folke vaknar förvirrad. Fortfarande inte helt vaken följer han med ut i hallen och sätter sig trött på mattan. " Vart är min lilla sötis?" Undrar Mommen. " Mommen!! " Folke springer fram och hälsar. Peo och Systern går upp till sig nu. " Hej då Peo. Kom och lek igen!!" " Nä!" säger Peo. " Skämtar bara. Jag kommer en annan dag! " Mommen har med sig en ny leksak. Och vet ni vad? Den PIPER!!! Det här var något nytt! " Jag ska nog lära dig att vara tyst! " Folke attackerar den stackars pepparkaksgubben, men han vill inte bli tyst. Han bara piper och piper. " Det här var ju KUL!! " Åh nej" Tänker matte. " Den där pipen får vi nog ta hand om... " Mommen stannar ett tag tills Husse äntligen kommer hem igen. " Har du haft det bra på jobbet? " Folke får en stor kram och många pussar. Husse har saknat Folke jättemycket. De gosar medan matte fixar mat. Folke är så trött efter den långa och spännande dagen och han sover hela kvällen och otroligt nog HELA natten! Husse och Matte är grymt stolta!

Kommentarer
Postat av: Eva

Härligt att få läsa vad ni pysslar med om dagarna:) Heja Folke:) men man måste vara snäll och inte bitas!



Kennelmatte

2011-02-15 @ 12:11:51
URL: http://www.beauceroner.se
Postat av: Jenny

Hahaha hur mår skinkbitaren idag? Peo tycker nog vid sidan om betten i ändan att Folke är ganska kul att vara med. :) Han och jag tyckte det var väldigt kul att få träffa lilla busen igår hos farmor. Det gick ju riktigt bra! Folke var så duktig.

2011-02-22 @ 15:33:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0